JO och Riksrevisionen om Sveriges medborgarskapskö: vad granskningsmyndigheterna faktiskt kom fram till

Varför det är aktuellt nu

Sveriges medborgarskapskö har varit föremål för år av offentlig debatt. Med brytdatumet 6 juni 2026 bakom oss och kön fortfarande över 100 000 frågar sig sökande allt oftare om myndigheten kan tvingas att besluta snabbare. Två formella tillsynsrapporter besvarar den frågan — och svaret är mer begränsat än rubrikerna antyder.

Denna artikel sammanfattar vad JO och Riksrevisionen faktiskt sa, med deras egna ord, och vad som ändrades efteråt. För en fördjupning i själva den underliggande kön, se Sveriges medborgarskapskö. För hur mekanismen begäran om att avgöra ärendet fungerar i praktiken, se domstolsbeslutade medborgarskapsärenden.

Riksrevisionen RiR 2025:5 — Riksrevisionens rapport

Den 25 mars 2025 publicerade Riksrevisionen — Sveriges oberoende granskningsmyndighet, som rapporterar direkt till riksdagen — sin rapport Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden, registrerad som RiR 2025:5. Den övergripande slutsatsen är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv.

Centrala iakttagelser som Riksrevisionen rapporterar, i sammanfattning:

• Median för kötiden: cirka 290 dagar.
• Köandel: kötiden ensam stod för cirka 82 procent av den totala handläggningstiden i medianärenden.
• Öppna ärenden per 31 december 2023: cirka 96 000.
• Långväntare: cirka 27 000 ärenden hade väntat i mer än två år.
• Beslutskvalitet: brister i styrning och organisation identifierades som en risk för korrekta utfall.
• Likabehandling: hanteringen av begäran om att avgöra ärendet bedömdes få negativa konsekvenser för enskilda och undergräva likabehandlingen.

Riksrevisionen lämnade rekommendationer till både regeringen och Migrationsverket. Regeringen svarade formellt i en skrivelse till riksdagen.

JO-beslut 9043-2024 — Justitieombudsmannens beslut

Den 24 september 2025 meddelade Justitieombudsmannen (JO) beslut 9043-2024 i en ny granskning av hur Migrationsverket hanterar dröjsmålstalan — formellt, begäran om att avgöra ärendet enligt 12 § förvaltningslagen (2017:900) — i medborgarskapsärenden.

Beslutet har två delar.

1. Själva systemet: godtaget, med reservationer

JO hade tidigare kritiserat Migrationsverket för att använda en automatiserad process som systematiskt avslog begäran om att avgöra ärendet utan individuell motivering. Efter den tidigare kritiken byggde myndigheten ett reviderat förfarande: ärenden som kan avgöras inom cirka fyra veckor, och ärenden som bedöms vara väsentligt försenade, granskas nu manuellt. JO bedömde detta reviderade system som godtagbart som ett uppfyllande av minimikravet på prövning — men gav det inte sitt stöd som bästa praxis.

2. Brist på kommunikation med ombudet: oacceptabelt

I det specifika ärende som JO prövade skickade Migrationsverket sitt avslag på begäran om att avgöra ärendet endast till den sökandes registrerade adress — inte till den sökandes ombud, vars kontaktuppgifter fanns registrerade. JO kallade det misstaget "oacceptabelt" och slog fast att myndigheten måste säkerställa att handlingar delges ombud när så krävs.

Detta är en handläggningsfråga med reella konsekvenser: om ett avslag inte delges ombudet på rätt sätt kan tidsfristerna för överklagande påverkas, och den sökandes rättsskydd försvagas.

Vad som faktiskt ändrades

De två besluten ledde till begränsade men reella förändringar:

• Migrationsverket ersatte den helt automatiserade avslagsmodellen med ett manuellt granskningsspår för ärenden som kan avgöras snabbt och för ärenden som är väsentligt försenade.
• Myndigheten fick formellt påpekat — av ett oberoende konstitutionellt organ — att delgivning till ombud är obligatorisk, inte valfri.
• I sin kommunikation i januari 2026 angav Migrationsverket tillsynssynpunkter som ett av skälen till att prioritera äldre ärenden under 2025, vilket bidrog till färre (men mer grundliga) beslut totalt. (Vi sammanfattar de resulterande siffrorna för 2025 separat.)

Vad som inte ändrades:

• Det finns fortfarande ingen allmän rätt att få ett medborgarskapsärende prioriterat av bekvämlighetsskäl.
• En begäran om att avgöra ärendet enligt 12 § ger fortfarande bara rätt till ett beslut eller ett formellt avslag inom fyra veckor — inte rätt att beviljas medborgarskap snabbare.
• Sedan slutet av 2025 handlägger Migrationsverket medborgarskapsärenden i ordningen äldst först. 12 §-mekanismen påskyndar inte längre pålitligt ett ärende, och rapportering tyder på att dessa begäran i sig kan ta längre tid att hantera än tidigare.

Vad detta betyder för dig som sökande

Tillsynsrapporterna är användlig bakgrundsinformation, inte ett personligt rättsmedel. De praktiska slutsatserna:

• Om du har ett ombud, säkerställ att deras kontaktuppgifter är korrekt registrerade hos Migrationsverket. JO-beslutet finns just för att det är här saker brister.
• Om mer än sex månader har gått sedan du lämnade in din medborgarskapsansökan kan du lämna in en skriftlig begäran om att avgöra ärendet en gång. Myndigheten måste då antingen avgöra ärendet eller formellt avslå begäran inom fyra veckor. Ett avslag kan överklagas till migrationsdomstol.
• Behandla inte begäran om att avgöra ärendet som en genväg. Riksrevisionen och JO noterar båda att mekanismen har allvarliga begränsningar, och myndighetens handläggning i ordningen äldst först innebär att dessa begäran inte längre pålitligt påskyndar ett ärende.
• Håll din akt komplett. Många förseningar i kön orsakas av saknade handlingar eller obekräftad identitet. Se våra guider om identitetsverifiering och id-kontrollen på plats.

Vanliga frågor