Sverige och världen

Sverige i Europeiska unionen

Sverige gick med i Europeiska unionen den 1 januari 1995, efter att svenska väljare godkänt medlemskapet i en folkomröstning 1994. Sedan dess är EU-rätten en del av svensk rätt, och Sverige deltar i EU:s inre marknad, tullunion och gemensamma beslutsfattande.

Svenska väljare väljer 21 ledamöter till Europaparlamentet vart femte år. Den svenska regeringen är också representerad i Europeiska unionens råd, där medlemsstaternas ministrar förhandlar om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet.

Sverige använder svenska kronor (SEK), inte euro. I en folkomröstning 2003 röstade svenska väljare nej till att införa euron, och Sverige har inte gått med i euroområdet. Sverige är dock en del av EU:s Schengenområde, vilket möjliggör resor utan pass mellan de flesta EU-länder.

Sverige i Nato

Under större delen av 1900-talet följde Sverige en politik av militär alliansfrihet. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 ansökte Sverige om Nato-medlemskap tillsammans med Finland. Finland gick med 2023, och Sverige blev fullvärdig Nato-medlem i mars 2024.

Nato-medlemskap innebär att Sverige är en del av en kollektiv försvarsallians — ett angrepp på en medlem ses som ett angrepp på alla. Detta var ett av de största skiftena i svensk utrikes- och säkerhetspolitik på decennier.

Sverige i Förenta nationerna

Sverige har varit medlem i Förenta nationerna sedan 1946, året efter att FN grundades. Svenska regeringar har historiskt sett betonat FN som det centrala forumet för internationellt samarbete, fred och mänskliga rättigheter.

Sverige har en stark tradition av FN-fredsbevarande och bidrar med trupp, polis och civila experter till FN-uppdrag. Sverige samarbetar också nära med FN:s flyktingkommissariat UNHCR kring flyktingskydd och vidarebosättning.

Bistånd och utvecklingssamarbete

Sverige är en av världens mest generösa givare av bistånd. Den svenska regeringen har länge haft som mål att avsätta ungefär 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI) till internationellt utvecklingssamarbete — långt över FN:s mål på 0,7 %. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) kanaliserar mycket av detta bistånd.

Svensk utrikespolitik betonar traditionellt mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och klimat. Dessa prioriteringar formar hur Sverige röstar i internationella organisationer och vilka projekt landet finansierar utomlands.

Nordiskt och regionalt samarbete

Sverige samarbetar nära med sina nordiska grannar — Danmark, Finland, Island och Norge — genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Nordiska medborgare har länge haft rätt att fritt bo och arbeta i varandras länder.

Sverige är också medlem i Europarådet (som övervakar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Europadomstolen) och OECD, ett ekonomiskt samarbetsforum för utvecklade ekonomier.

Flyktingar och asyl

Sverige har länge tagit emot flyktingar och samarbetar med UNHCR kring vidarebosättningsprogram. Asyl och migration regleras både av svensk lag och av EU:s regler inom det gemensamma europeiska asylsystemet. Migrationsverket hanterar enskilda ansökningar.

Vad mer ingår i provet?

Sverige och världen är bara ett av 20 ämnesområden på medborgarskapsprovet. De övriga 19 täcker demokrati, lagar, historia, vård, utbildning, arbete, skatter, boende, geografi, integration och svenska värderingar. Se hela ämneslistan →